Kognitiv beteendeterapi för primär insomni är inte lika effektivt som KBT för annan problematik. Behandlingen har mest fokuserat på förändring av sömn och bortsett från andra faktorer som kan bidraga till problematiken. Denna studie syftade till att utvärdera effekten av att addera en intervention mot en ytterligare faktor, nämligen oro, till behandling. Studien hade en single subject-design med två betingelser, med och utan oroshantering, för- och eftermätning och sju deltagare. Resultaten tyder på att metoden Konstruktiv oro tillförde bättre utfall på sömn, oro och daglig funktion.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

Uppmärksamhet/övervakning (monitoring) är en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthållandet av insomni. Genom medveten närvaro (MN) kan förmågan att rikta uppmärksamheten tränas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primär insomni hos personer med hög uppmärksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt på sömn och uppmärksamhet samt en eventuell sekundär effekt på oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi användes och två behandlingar gavs, där hälften av deltagarna fick BT och hälften fick BT+MN.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö och ger upphov till känslor, reaktioner och missförstånd. Pedagoger behöver varierande arbetssätt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot kränkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte är att utveckla ett arbetssätt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med känslor tillsammans med eleverna.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet.

Konflikten i Darfur påbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frågan på allvar att diskuteras i FN:s säkerhetsråd. När FN väl uppmärksammat problemen i Darfur gjordes ändå inget för att stoppa pågående massakrer på civilbefolkningen. I denna uppsats frågar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i Säkerhetsrådet för att förhindra att denna situation uppstår igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar också egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning är framförallt en orättvis maktstruktur i Säkerhetsrådet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suveränitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

I denna studie granskas hur sånglärare och sångelever på musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser på sångfenomenet gemensam sång och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av 13 stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var i blandade åldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sång. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhålla sig till i ämnet, däremot har vi läst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sången.Vi fann att samtliga sånglärare anser att gemensam sång är en god undervisningsform för att stärka elevernas självförtroenden. De anser även att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att våga stå framför andra samt att både ge och ta konstruktiv kritik. Både sånglärarna och eleverna anser att gemensam sång var ett viktigt komplement till den individuella sångundervisningen för att utvecklas och bli bättre på sitt instrument.

Det här arbetet har med hjälp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgångsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjälp av intervju samt enkätundersökningar med sex respondenter. Då litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgångsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivåer. Exempel på framtagna framgångsfaktorer är att:? ledningen måste införskaffa kunskaper om parprogrammering? projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta? projektdeltagarna är öppna och mottagbara för konstruktiv kritik.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärares syn på konflikter samt hur de säger sig hantera dem. Jag vill också undersöka vad de gör för att förebygga konflikter. Intervjuer med öppna frågor användes som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar.I studien framkommer att samtliga förskollärare har samma syn på konflikter och hanterar dem ungefär på samma sätt. Det viktigaste är inte att lösa konflikterna utan hur man bemöter barn i själva hanteringen. Att lyssna, vara tydlig och respektera barn är en förutsättning för en konstruktiv konflikthantering.

This project is about investigation and improvement of a V-plow for the company Swekip. A V- plow is used for snow removal but this product has been found to have deficiencies in its construction, breaking down and not living up to the desired objectives. This is because the product is ordered from a company in China where they have some problems with understanding the purpose of the plow.Initially the existing plow is investigated, all the shortcomings set out and examined, what is wrong and what needs improvement?When the solutions were done they were evaluated and examined that they actually live up to the desired requirements.This assignment is a pure construction project where the majority is implemented in CAD, where models are developed and FE analyses are carried out. But the project also includes a feasibility study, idea study and hydraulic design.The results are presented in the form of a CAD model and associated drawings that will serve as the manufacturing basis for the new V-plow.

Den här uppsatsen mål är att undersöka om ekonomiska sanktioner är ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfärdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner är ineffektiva och kostsamma och går därefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras är den psykologiska påverkan som sanktioner har på en inhemsk motståndrörelse för att visa omvärldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande åtgärder, men inte uppfyller sina mål utan hård bevakning..